Obegripligt

I senaste nummret av tidningen Rondo intervjuas Robert Wells. Han berättar att när han och frun väntade barn så gjorde han klart att han inte tänkte låta det påverka den karriär som han kämpat så hårt för. Han berättar vidare att han av reser mycket i arbetet och därför ofta är borta från familjen. I nästa andetag berättar han att det vore hemskt att "skiljas från sina barn" före 4 års ålder, dvs låta dem gå på dagis.
Jag får det inte att gå ihop Robert! Eller menar du att MAMMAN inte ska jobba innan barnen fyllt 4 år, men det är helt ok att du inte ger upp din karriär och allt som oftast är på resande fot. Det om nått är väl ändå att skiljas från sina barn mer än att lämna dem på dagis ett par timmar?
Du verkar lika crazy som den där äckelbögen i gårdagens inlägg på Exgaybloggen.:-)

Helgtristess

Det känns så skönt, så skönt.
Jag ska inte göra ett dugg ikväll. Möjligen då se en film och äta godis, alternativt chips. När jag kom hem låg mina söta Rimma och Anton och kurade i sängen, som vanligt. Katterna får mycket gjort på dagarna. :-) Inte konstigt med tanke på att de lever rövare om nätterna. Jag berättade igår för Timbuktu så duktig Rimma hade blivit, som slutat bita på fötterna när man ska sova. Och vad gör hon inte när jag kryper ner i sängen, om inte attackerar mina fötter som besatt! Hon måste ha hört vad vi pratat om...
Det spelar fan ingen roll hur katter än ligger, ett ben kan spreta rakt ut, eller halva kroppen hänga utanför soffan, det ser alltid ut som om dom ligger hur bekvämt som hellst! Lustigt.
Jag börjar redan ångra att jag lovade Lina och Kiki att squasha i morgon... Som sagt sa vi att vi skulle träffas kl 8! Hur skönt skulle det inte vara att få sovmorron imorgon? Men å andra sidan, hur duktig kommer man inte att känna sig eftert? Det är nästan värt det.