tisdag 12 oktober 2010

Teosofiska kompaniets väg

Om vi i generationer har "utestängt världen från kännedomen om vår kunskap", har detta sin grund i världens totala olämplighet. Och om världen fortsätter att förneka de bevis som framlagts, kommer vi vid cykelns slut att ännu en gång dra oss tillbaka till ensamheten och vårt tystnadens rike. ... Vi har erbjudit oss att gräva fram de innersta skikten i människans varelse, hennes grundläggande natur, och uppenbara den underbara beskaffenheten hos hennes inre Jag samt att vetenskapligt demonstrera allt detta – något som fysiologin eller psykologin aldrig kan göra. Därvid skulle det inte ha någon betydelse för vetenskapsmännen om utgrävningarna var så djupa och berggrunden så hård och vass att de flesta av oss gick under då vi dök ned i denna för dem outgrundliga ocean, ty det är vi som skulle vara dykarna och pionjärerna, och vetenskapsmännen behövde bara skörda där vi sått. Det är vår uppgift att dyka ned och föra Sanningens pärlor upp till ytan, och det är vetenskapsmännens att rengöra dem och infatta dem i vetenskapliga juveler. Om de vägrar att befatta sig med det fula ostronskalet under förevändningen att det vare sig finns eller kan finnas en kostbar pärla inuti det, skall vi än en gång frånsäga oss alla förpliktelser mot mänskligheten.